Måleri och mönster med miljöomtanke

För den som är intresserad av att gå in djupare på

 miljö- och hälsoaspekter av måleri

finns det mycket att beakta. Här kan du läsa mer om Grön Färgs ståndpunkter.

Måleri och filosofi

Man kan se måleriet som ett sätt att underhålla och därmed öka ett föremåls livslängd. Man kanske målar om istället för att slänga och skaffa en ny produkt, till exempel en köksinredning eller möbel. I så fall kan man säga att det är miljövänligt att måla om istället för att skaffa nytt. Men å andra sidan kan man hävda att en målad yta i de flesta fall är helt onödig. En målad yta ger ett visst skydd mot slitage, men vi kunde lika gärna leva med omålade väggar, tak eller möbler. Fast hur kul vore det!? Min uppfattning är att det ger många av oss så pass mycket välbefinnanade att omge oss med det vi uppfattar som vackert att det är värt det. Men vi kan välja att göra det på ett så bra sätt som möjligt ur miljö- och hälsosynpunkt.

Om "vanlig" inomhusfärg

De flesta "vanliga" inomhusfärger som finns att tillgå på de stora varuhusen eller i vanliga måleributiker är gjorda av råolja som är en ändlig naturresurs. Av råoljan görs en typ av plast, oftast akrylat, som fungerar som bindemedel i färgen. Problemen med plaster i miljön är omfattande och svåra att överblicka. Läs mer här. Plast bryts ner otroligt långsamt och finns därför kvar i miljön länge. Att minimera användandet av plast är bra ur miljösynpunkt.

För att ge färgen önskade egenskaper tillsätter man olika kemikalier, till exempel för att göra plasten mjuk. Kemikalieindustrin går snabbt framåt och det skapas nya ämnen som ger olika produkter förbättrade egenskaper. Men kunskaper om ämnenas långsiktiga effekter på miljön och människors hälsa tar lång tid att undersöka och historien ger många exempel på sånt som ansågs helt ofarligt när det lanserades, men som har fått dras in när man lyckats kartlägga dess negativa effekter. Nyligen har man kunnat visa att modern inomhusfärg ger olika typer av allergier. Läs mer här eller här.

Plasten är uppblandad i vatten, sk. vattenlöslig eller vattenburen, och vatteninnehållet i färgen är ofta stort, inte sällan över 50 %. Vattenlösligheten framhävs ofta som något bra, men vattnet dunstar bort vid målningen och kan därför ses som "onödigt". Det ger ökade transporter och därmed onödiga koldioxidutsläpp. Dessutom anges gränsvärden för kemikalier som ansas skadliga ofta i procentandel av produktens totala innehåll. Om man tillsätter vatten i en produkt kan de skadliga ämnena spädas ut så pass mycket att de plötsligt blir ok.

Ett annat stort problem ur konsumentsynpunkt är att det är mycket svårt att ta reda på vad färgen innehåller. Färg behöver inte ha någon innehållsförteckning så som livsmedel. Vill man veta mer om färgens innehåll kan man visserligen läsa produktens datablad som man ska kunna få på begäran. Men innehållet är svårt att förstå sig på om man inte är kemist och dessutom anges bara ämnen som överstiger vissa uppsatta gränsvärden.

För att undvika konsumtion av plast, okända kemikalier, onödiga transporter och för att vi vill veta vad det är vi målar upp på väggen använder Grön Färg inte "vanlig" innomhusfärg. Och dessutom finns det oftast bra alternativ.

Om alternativen

Många färgtyper som har utvecklats genom historien fungerar än idag. Ofta är recepten ganska enkla, som linolja, ägg eller krita. Om man vill måla miljövänligt passar dessa färger därför bra. Därmed inte sagt att alla traditionella färger var miljövänliga. Giftiga ämnen som bly, krom eller arsenik var inte ovanligt i färg förr. Men man kan inspireras av recepten.

Färg består av pigment som ger kulör och bindemedel som fäster vid ytan. Traditionellt har man använt bindemedel av förnyelsebara råvaror så som ägg, oljor från växter, mjöl eller mjölkprodukter. Dessa går utmärkt att använda som bindemedel än idag. Vill man ta extra miljöhänsyn i måleriet kan man dessutom använda ekologiska ingredienser.

När det kommer till pigment är det svårare att hitta miljövänliga alternativ. Traditionellt har man ofta använt olika mineraler som pigment, som utvunnits ur jordar eller berggrund. Idag kan det vara svårt att få tag på rena jordpigment. Många pigment idag är tillverkade av petroleumprodukter och även det som säljs som jordpigment kan vara "förstärkt" med petroleumbaserade tillsatser för att få önskad kulör. Jordpigmenten ger en "jordig" färgskala och för att få mer kulörstarka färger är man oftast helt hänvisad till petroleumbaserade pigment.

Många färgtyper, som linoljefärg eller äggoljetempera, kan man blanda till själv. Men om man föredrar att köpa färdigt finns det ett flertal mindre färgfabrikanter som har gjort det jobbet åt oss.

Linoljefärg består av linolja och pigment. Vissa färgfabrikanter tillsätter olika tillsatser utöver det, ofta för att påskynda torktiden eller för att göra färgen tunnare och mer lättarbetad. Jag tycker inte att det är nödvändigt, utan väljer att arbeta med linoljefärg utan tillsatser.

Äggoljetempera finns att köpa i pulverform som man själv blandar med linolja, ägg och vatten. Man kan även köpa den helt färdigblandad, men då har den tillsats av konserveringsmedel för att den inte ska härskna och äggen som ingår kommer från konventionella äggproducenter.

Emulsionsfärger baserade på förnyelsebara bindemedel, utan plast och utan onödiga tillsatser, har utvecklats och säljs på några få ställen i Sverige.

Limfärg blandas på plats av krita (som det verkar finnas god tillgång på i världen även om det är en ändlig resurs), vatten och lim (går att välja ett helt cellulosabaserat utan plast).

Här kommer mer information om ytterligare färgtyper när jag haft möjlighet att testa dessa. Till exempel lerfärg, kalkfärg och kaseinfärg.